Tomas Grundström
Tomas Grundström, 28 år, GS, timmerman vid Östanbäck Timmerhus AB, Junsele
Jag jobbar med timmerhus. Far runt och monterar dem runt om i landet från Skåne i söder till norrut och över till Norge. Det är ett bra fysiskt arbete, där jag får ta i och lösa olika problem.
De senaste 6-7 åren har jag konstant arbetat långt hemifrån och legat borta. Så länge jag har jobb är det ingen panik. Många av mina polare här hemma är arbetssökande.
Hur länge jag blir ute beroende på var i landet det är jag ska jobba. Jag har fått göra roliga grejer. Det bästa i jobbet är omväxlingen och att jag får träffa så mycket olika folk. När vi har packat ner och är klara för att åka härifrån då mår jag lite gott. Det är skönt att se något nytt.
Ofta blir det två veckor vi är borta vilket det i regel tar att sätta upp ett timmerhus. De två första varven bär vi timret för hand sen blir det med kranar. En vecka för att få upp stommen och en vecka till för taket som ska isolerat och få takbeklädnad och fönstermontering. Sen ska det in andra yrkesgrupper som VVS-folk, elektriker och golvläggare.
Innan vi sticker iväg har vi handtimrat upp huset här på fabriken. Det gäller att mäta. Timmer är lite mer förlåtande. Ju tätare timer desto bättre ser det ut. Handsåga rätt antal stockar, mätt och märkt upp. Rundstockarna till taket har en lång bärighet och två är aldrig likadana. Vi beräknar graderna på taklutningen. Sen monterar vi ner huset och packar ihop det i 10-12 paket. Det vi håller på med just nu ska bli en bagarstuga.
Jag har gått som lärling och lärt mig hantverket av en gammgubbe. Det har blitt 60 hus och andra timmergrejor. Vi kan bygga alla typer av hus. Det viktigaste vi har är kunderna. Många av de här husen har kommit till tack vare att nöjda köpare har spridit det till sina bekanta.
Vi står högt upp när vi jobbar med livlina och det är långt om vi skulle ramla. Det finns risker med lyfthjälp också. Det är viktigt att hålla ordning, städa och samordna. Utan det funkar ingenting och vi kommer inte framåt i bygget. Vet du att något är farligt blir du tränad på det.
Jag trivs att röra på mig. Vi är alla olika och det är en styrka att vi trivs med det vi behärskar. Att vara med i facket betyder att jag inte är helt utlämnad utan har någon i ryggen, en direktlinje som ger mig stöd att föra min talan.
Text: Sophia Gabrielsson sophia@forsstedt.se