Per-Ola Pettersson
Per-Ola Pettersson, 41 år, Metall, avsynare vid IFÖ Sanitär AB, Bromölla
Arbetet betyder hela livsstandarden. Det här är mitt himmelrike! Jag är uppvuxen med att det är arbete som gäller. Oavsett vad det är jag arbetar med ska jag göra det ännu bättre. Jag är där för att jobba. Har jag redan hunnit de arbetsuppgifter det förväntas av mig gör jag gärna lite till.
Jag avsynar toaletter och olika typer av handfat som vi har producerat och packar det för leverans ut till olika kunder. Jag är även deltidsbrandman. Om jag har jour under den veckan jag arbetar kan det hända att jag får ett larm och måste lämna över mitt jobb till mina arbetskamrater och åka på utryckning istället. Senast blev det elva larm, men då köpte jag bakelser till mina jobbarkompisar som täckt upp för mig.
Jag tycker arbetsgivaren gör mycket för oss arbetare. De ser även mina erfarenheter som brandman som en tillgång här. Det är resonerande chefer som är framåt och ofta frågar; ”Vad tycker ni?” Det är det och trevliga arbetskamrater som gör att jag trivs så bra.
Jag började med att arbeta på plasten och tillverkade bland annat septiktankar under 7 år tills det lades ner. Då hade jag att välja på att varslas eller att börja på avsyningen. Att vara arbetslös finns inte på kartan för mig. För att jag ska må bra vill jag ha mycket att göra och fysiskt tungt. Facket förhandlade och det blev min räddning.
Tiden går fort när jag jobbar. Jag trivs, snackar och småsjunger i kapp med radion som står på. Arbetskamraterna tycker att jag låter som en hes ålakråka, men nog blir de glada också.
Jag har för vana att tillsammans med min kollega komma till jobbet en timme innan vi egentligen börjar för att ta det lugnt, snacka över en kopp kaffe innan allvaret börjar.
Jag är lärd sen barnsben att det är en tillgång att vara med i facket. Det har jag från min pappa, farfar och morfar. Tillsammans kan vi hjälpa varandra. Det är ett bra skydd för all typ av skada som du kan råka ut för. För en tid sedan tappade jag en pjäs och skar mig illa i benet. Då var det en lättnad att ha facket som gav råd och svarade på alla frågor som dök upp.
Text: Sophia Gabrielsson sophia@forsstedt.se
Längre text:
Per-Ola Pettersson, 41 år, Metall, avsynare vid IFÖ Sanitär AB, Bromölla
Arbetet betyder hela livsstandarden. Det här är mitt himmelrike! Jag är uppvuxen med att det är arbete som gäller. Oavsett vad det är jag arbetar med ska jag göra det ännu bättre. Jag är där för att jobba. Har jag redan hunnit de arbetsuppgifter det förväntas av mig gör jag gärna lite till.
Jag avsynar toaletter och olika typer av handfat som vi har producerat och packar det för leverans ut till olika kunder. Vi jobbar med det som gör att du sitter underbart skönt på en bra och behaglig produkt.
Ugnen där det hårda porslinet bränns håller en temperatur på omkring 1 400 grader. Godset kommer ut från ugnen på ett band som ringlar sig fram mot oss. Lite av den kvarvarande värmen finns runt de avsvalnande produkterna när de når oss.
Vi lyfter av godset från bandet till arbetsbänken där vi snurrar runt på pjäsen för att komma åt att granska den överallt. Eventuella fel och brister markeras med tuschpenna.
Ibland kasserar vi godset och slänger det. Det gör att det inte kostar företaget så mycket pengar. Det vi förkastar säljs sedan och kan återanvändas till exempelvis kakelugnstillvekning.
Vissa skador kan åtgärdas. Det kan vara sprickor invändigt på grund av spänningar som har uppkommit i ugnen. Leran som vi gjuter av är gjord av kaolin (en vit mycket elastisk lera), chamotte (bränd lera) och fältspat som blandas med det kalkrika vattnet från Ivösjön.
Verksamheten med att tillverka sanitetsgods i porslinsfabriken inleddes redan 1935. Numera köper vi chamotten från Frankrike och kaolinen från Kina för att få de mängder vi behöver. Leran har ett bra utfall jämför med våra konkurrenter.
Nuförtiden består toalettcisternen ett ytterhölje i ett stycke som efter att den kommit ut ur ugnen skärs upp i botten så att den bildar en huv. Inuti den placeras vid monteringen en plasttank som gör att toaletten blir snålspolande och bara använder 3-4 liter åt gången.
På det viset får även kunden en mer lättstädad yta utan den tidigare så irriterande kanten vid cisternlocket som på de äldre modellerna. Toaletterna har även en beläggning invändigt som gör att de är lättare att hålla rena.
Jag är även deltidsbrandman. Om jag har jour under den veckan jag arbetar kan det hända att jag får ett larm och måste lämna över mitt jobb till mina arbetskamrater och åka på utryckning istället. Senast blev det elva larm, men då köpte jag bakelser till mina jobbarkompisar som täckt upp för mig.
Jag tycker arbetsgivaren gör mycket för oss arbetare. De ser även mina erfarenheter som brandman som en tillgång här. När till exempel en arbetskamrat skar upp benet kunde jag lägga om och vara ett stöd i väntan på ambulansen.
Det är resonerande chefer som är framåt och ofta frågar; ”Vad tycker ni?” Det är det och trevliga arbetskamrater som gör att jag trivs så bra.
Jag började med att arbeta på plasten och tillverkade bland annat septiktankar under 7 år tills det lades ner. Då hade jag att välja på att varslas eller att börja på avsyningen. Att vara arbetslös finns inte på kartan för mig. För att jag ska må bra vill jag ha mycket att göra och fysiskt tungt. Facket förhandlade och det blev min räddning.
Tiden går fort när jag jobbar. Jag trivs, snackar och småsjunger i kapp med radion som står på. Arbetskamraterna tycker att jag låter som en hes ålakråka, men nog blir de glada också.
I arbetslaget är vi fem stycken; fyra gubbar och en tjej. Vi har inte så gott om kvinnor som är anställda här så vi har försökt sprida ut dem för att det ska finns åtminstone en i varje grupp.
Vi är noga med att hålla ordning och hjälpas åt. Vi är flexibla och entusiastiska. Jag har för vana att tillsammans med min kollega komma till jobbet en timme innan vi egentligen börjar för att ta det lugnt, snacka över en kopp kaffe innan allvaret börjar.
Jag är lärd sen barnsben att det är en tillgång att vara med i facket. Det har jag från min pappa, farfar och morfar. Tillsammans kan vi hjälpa varandra. Det är ett bra skydd för all typ av skada som du kan råka ut för. För en tid sedan tappade jag en pjäs och skar mig illa i benet. Då var det en lättnad att ha facket som gav råd och svarade på alla frågor som dök upp.
Text: Sophia Gabrielsson sophia@forsstedt.se